Spå framtida avkastning

Inledning

Att spå framtida avkastning för ett index är önskvärt men inte möjligt. Däremot går det att med relativt stor träffsäkerhet ”spå” ungefär vad den framtida avkastningen per år kommer att bli för längre tidsperioder. Med längre tidsperioder menas perioder om sju till 10 år. En ny studie av StarCapital redogör för hur Schiller CAPE (cykliskt justerat P/E-tal) och pris/eget kapital (price-to-book) eller P/B kan användas för att uppskatta förväntad framtida avkastning. Resultaten pekar på att såväl P/B som CAPE är användbara för att uppskatta framtida avkastning för ett enskilt land. Resultaten pekar också på att dessa nyckeltal kan användas för att rangordna länder efter hur attraktivt värderade de är.

Resultat

För att bekräfta resultaten i studien ovan och få en mer grafisk överblick har jag valt att göra ett enklare test. För det här testet har jag använt data från 1995 till 2016 för OMXS30 Index inklusive utdelningar. Trots att perioden sträcker sig mer än 20 år tillbaka är det fortfarande relativt lite data för den här typen av test. Framför allt har perioden 1995-2016 kännetecknats av höga värderingar, både i Sverige och internationellt. Om vi förutsätter att de genomsnittliga värderingarna inte har en evigt uppåtgående trend bör vi antagligen räkna med en något lägre avkastning i framtiden. Förväntningarna på framtida avkastning bör därför justeras nedåt något jämfört med vad olika modeller antyder.

Skärmavbild 2016-04-14 kl. 17.08.02

Baserat på månadsdata för 1995-2016 syns ett tydligt negativt samband mellan nuvarande värderingsnivå och realiserad avkastning de efterföljande åren. Notera att jag har använt nominell avkastning medan StarCapital fokuserat på real avkastning i sin studie. Sambandet verkar vara relativt linjärt och förklaringsgraden är hög vilket innebär att ingående P/B har hög korrelation med framtida avkastning de efterföljande 10 åren. Per den 31:e mars 2016 var värderingen av OMXS30 ganska exakt 2.0. Exakt vilken avkastning som kommer att realiseras i framtiden går inte säga men jag har markerat i diagrammet vilken avkastning vi historiskt har sett vid en liknande nivå. Baserat på de senaste 20 åren har avkastningen aldrig understigit 5 % per år från en likvärdig initial värderingsnivå.

Mina resultat är i linje med vad StarCapital har kommit fram till. Baserat på P/B är deras förväntade avkastning för Sverige 6.7 % och baserat på Schiller CAPE 6.3 %. StarCapital har data för en något längre tidsperiod 1979-2015. Även under denna period har dock Stockholmsbörsen haft en högre genomsnittlig värdering än under de senaste 100 åren. Därför tror jag att den faktiska avkastningen i framtiden kommer att vara något lägre.

Förutom ovanstående resultat redovisar StarCapital information om vad ett worst-case scenario kan innebära. Baserat på samma data från 1979-2015 redovisar de vad den faktiska avkastningen varit historiskt för de efterföljande 10-15 åren från en viss värderingsnivå. Dagens nivå på 2.0 i P/B har i 75 % av fallen följts av en årlig avkastning på 4.7 % eller mer. Den högst uppnådda årliga avkastningen uppgår till drygt 15 % medan den lägst realiserade avkastningen uppgår till -3.3 %. Vi kan alltså inte utesluta negativ avkastning för de kommande 10 åren.

Varför är detta intressant?

Eftersom P/B är lätt tillgängligt för Stockholmsbörsen är det lätt att skapa sig en uppfattning om framtiden. Som nämndes ovan är P/B idag 2.0. Från denna nivå har den årliga avkastningen oftast varit i intervallet 4-8 %. Därmed är jag ganska positivt inställd till svenska aktier. Detta påverkar i sin tur vilken inställning till risk som bör intas. Om den förväntade avkastningen istället hade varit runt 0 % hade fokus snarare skiftat från vinstmaximering till riskminimering. Dagens värderingsnivå antyder att en neutral eller försiktigt positiv inställning till det kommande decenniet är berättigad.

En sista graf visar hur P/B (vs) har sett ut för Stockholmsbörsen sedan 1995. Den blå kurvan (hs) visar avkastningen per år de efterföljande 10 åren. Observera att jag använt motsatt tecken för avkastningen på höger skala. Dvs. det som syns som positiv avkastning vid IT-bubblan är negativ avkastning. Grafen kan inte användas för att uppskatta framtida avkastning. Vi ser dock tydligt att Stockholmsbörsen under de senaste 20 åren nådde sin högsta värdering under IT-bubblan med ett P/B över 5. Vi ser också att denna period följdes av de 10 sämsta åren under perioden (negativ total avkastning på 10 år). Dagens värdering är varken hög eller låg och ligger i nivå med 2004-2005 års nivåer.

Skärmavbild 2016-04-15 kl. 13.31.23

Annonser

9 reaktioner på ”Spå framtida avkastning

  1. Hej
    Research affiliates får det till att Sverige avkastar 5% per år (i SEK) de närmaste 10 åren, baserat på slutkurser 31 mars 2016. Jag har inte satt mig in i metoden de har använt, men finns det någon konflikt/likhet mellan hur de har gått till väga jmf med din metod?
    Vänligen

    Gilla

    1. Hej. Tack för frågan. Nej, det finns egentligen inte något konflikt. Research Affiliates fokuserar dock huvudsakligen på Schiller CAPE och inte på P/B. De har dock fler variabler i sin modell något jag nämnt i ett tidigare inlägg. https://thoughtsbymrp.wordpress.com/2016/02/24/investera-har-om-du-soker-hog-avkastning/

      De har fyra delar i sin modell vilken bör vara något mer ”förklarande” i framtiden. Dvs ha högre träffsäkerhet. StarCapital som jag refererade till fann dock att P/B kan vara bättre. Tiden får utvisa.

      Vad en SVENSK investerare bör vara medveten om är att RA har en valutakomponent i sin modell. Därför visar deras modell huvudsakligen den förväntade avkastningen för en amerikansk investerare.

      Jag tror också att P/B baserat på data från 1995 visar något högre än vad man bör förvänta sig som jag också nämnde i inlägget 🙂

      Gilla

  2. Hej igen
    Tack för din respons. Jo, jag såg det där med valuta du skriver. Jag tolkar deras siffror som att i USD ska den årliga uppgången vara drygt 6%, och att mellanskillnaden mellan det och de 5% jag skriver om ovan är valutakomponenten.
    Vänligen

    Gilla

    1. Korrekt. 1.2 % kommer enligt RAFI att komma ifrån en starkare SEK mot USD. Dvs. en USD-investerare kommer att få en högre avkastning pga. att kronan förväntas stärkas över tid. Det är alltid intressant att jämföra olika modeller eftersom ingen modell är perfekt.

      Gilla

  3. Hej
    Undrar om du orkar svara på ..
    Vad ska man ha om man inte kan så mycket om aktiemarknaden..
    1. Sparande till barnen tex? 8,13,14 år
    2. Eget spar ..
    Tack för din tid ..
    Mvh

    Gilla

    1. Hej,

      Ursäkta för ett sent svar men här kommer det i alla fall.

      Jag kommer inte att rekommendera något specifikt om enskilda fonder eller liknande eftersom jag vet för lite om din bakgrund, situation osv. Däremot så finns det flera bra grundregler som jag själv följer.

      Om du inte kan så mycket om aktier rekommenderar jag dig att läsa några grundläggande böcker om aktier innan du eventuellt köper några. Pär H Börjesson som är VD för Spiltan har skrivit några enkla grundläggande böcker:

      http://www.adlibris.com/se/sok?q=per%20h%20b%C3%B6rjesson

      Om du har lite tid så rekommenderar jag inte heller att du börjar spara i aktier med ett undantag. En portfölj med flera investmentbolag är relativt likt att spara i fonder och är ofta mer kostnadseffektivt och har dessutom ofta gett bättre avkastning.

      Om du väljer fondsparande vilket jag tycker är en utmärkt sparform för många så hade jag fokuserat på att välja breda fonder, aktiva fonder och indexfonde, inte enbart aktiefonder och välj gärna fonder som du förstår och kan hitta mycket information om.

      Ett exempel på sparande skulle kunna se ut som följande:

      1/3 Sverigefond
      1/3 Globalfond
      1/3 Obligations/räntefond

      Med lika stort månatligt sparande i varje fond och reblansering årligen skulle detta kunna ge en tillfredställande avkastning över långa tidsperioder.

      Ofta gäller regeln ju större andel aktier ju högre avkastning. Detta tenderar dock bara att gälla för väldigt långa tidsperioder om 20 år eller mer. Därför brukar jag vanligtvis rekommendera att även ha obligationsfonder eller hedgefonder tillsammans med aktiefonder.

      MVH
      P

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s