It’s all about that Dollar

I ett tidigare inlägg valde jag att titta på hur dollarn har påverkat priset på olja och guld. Jag diskuterade även varför jag inte tror på en långvarig uppgång för dollarn framöver. I detta inlägg tänkte jag försöka addera ytterligare en dimension av hur jag ser på dollarn. 


I de senaste inläggen har jag jämfört den nominella växelkursutvecklingen för dollarindex. Detta är antagligen ett av de vanligaste sätten att se på valutor. Nackdelen med att enbart titta på det nominella värdet är att det inte tar hänsyn till faktiska prisförändringar mellan olika länder. För att få en bättre uppfattning om dollarns framtida värdeutvecklingen har jag valt att titta på den reala effektiva växelkursutvecklingen.

Den reala effektiva växelkursen mäter värdet på en valuta mot en korg av andra valutor och tar även hänsyn till förändringar i relativpriser. Denna växelkurs är alltså både justerad för vilken andel landets olika handelspartners utgör och hur prisutvecklingen ser ut i landet jämfört med dess handelspartners. Det betyder alltså att om den reala effektiva växelkursen stiger så blir varorna i landet dyrare i förhållande till konkurrenter i andra länder.

En ökning av den reala växelkursen innebär att ett land kan konsumera fler utländska varor för motsvarande mängd inhemska varor. Därför leder en ökning av den reala växelkursen ofta till ökad nettoimport. Likaså leder en nedgång i den reala effektiva växelkursen ofta till ökad nettoexport eftersom inhemskt producerade varor nu har ett lägre pris än tidigare.


Det finns flera olika modeller för vad som styr växelkurser på kort och lång sikt. En av dessa modeller är relativ köpkraftsparitet där växelkursförändringar beror på prisförändringar länder sinsemellan. Om teorin för relativ köpkraftsparitet hade hållit så hade den reala växelkursen varit konstant i nedanstående graf, vilket den alltså uppenbarligen inte är. Växelkurser bestäms som bekant av så mycket mer än enbart av prisutvecklingen varför vi ser att även reala växelkurser stiger och sjunker i värde. Det finns flera olika modeller som försöker förklara dessa rörelser, men enkelt uttryckt kan vi säga att förutom prisförändringar så är förändringar i betalningsbalansen, penningpolitik och finanspolitik viktiga faktorer för vad som påverkar länders valutakurser.

dollar real tom feb 2015

Baserat på ovanstående resonemang så är det inte svårt att tänka sig att USA:s expansiva finanspolitik (jämfört med Europa) samt åtstramande penningpolitik relativt många andra länder det senaste året är det som fått det reala värdet att stiga så mycket. Notera att med åtstramande så är det inte den absoluta räntenivån som avses utan det är förändringstakten som är relevant i sammanhanget. Väldigt många länder har sänkt och forsätter att sänka sina räntor under 2014 och 2015 medan den amerikanska centralbanken närmar sig sin första räntehöjning på många år. Detta har påverkar dollarn positivt.

I diagrammet ovan kan vi se den reala effektiva växelkursutvecklingen för USA sedan början av 1960-talet (smal blå linje). På högra sidan av grafen har jag ett enkelt trendmått som visar hur mycket över eller under det nuvarande priset befinner sig i förhållande till medelvärdet de senaste 24 månaderna.

Två mönster är tydliga, nämligen att den reala växelkursen varit i en nedåtgående trend sedan början av perioden och att den nuvarande reala kursen är långt över den linjära trenden. Eftersom jag inte vet om detta är en trend som kommer att fortsätta framöver har jag även valt att jämföra dagens värde med sitt medelvärde de senaste 24 månaderna. Varför jag valt 24 månader beror på att valutarörelser tenderar att följa ganska långa trender samt att jag vill ha ett mått som inte reagerar för långsamt på förändringar.

Som jag nämnde i min post om olja (se här) så har inflationsförväntningarna i USA sjunkit ganska markant den senaset tiden medan tillväxten har bromsat in. Dollarn befinner sig alltså långt över sin linjära nedåtgående trend som pågått sedan 1960-talet och har också ökat kraftigt i värde de senaste 24 månaderna. Om det är en slump att detta sammanfaller med sjunkande inflationsförväntningar och sämre tillväxt vet jag inte. Sammantaget lutar jag dock mot att marknaden har prisat in en räntehöjning med råge och att sannolikheten för en lägre dollar nu är högre än på länge.

För att ”försäkra” mig mot stora förluster agerar jag på trendföljande signaler. Detta gör jag för att även hur säker jag är på min tes, så kan marknaden alltid överraska. Idag anser jag dock att sannolikheten för en lägre dollar är större än en högre. Därför kommer jag agera på varje säljsignal som MACD ger i veckografen. Sedan jag skrev mitt inlägg om olja har vi fått en första säljsignal i dollarn (UUP ETF) sedan början av april förra året. På denna signal köpte jag ERUS (Ryssland) och GDXJ (junior gold miners). Om jag får en ny köpsignal i UUP kommer jag att stänga dessa positioner.

Skärmavbild 2015-04-07 kl. 11.35.40

När jag ändå var igång så valde jag att ta fram en likadan graf för den svenska kronan (se nedan). Vi ser att även den svenska kronan har varit i en nedåtgående trend sedan början av 1960-talet. Sedan Sverige lät växelkursen flyta i början av 1990-talet verkar det dock som att trenden har planat ut. Eftersom Sverige har låg inflation och ett konstant och ganska stort överskott i handeln torde vår valuta inte sjunka särskilt mycket framöver. Baserat på de senaste 24 månaderna handlas kronan idag långt under sitt medelvärde och det är väl inte otänkbart att tänka sig att kronan börjar stärkas inom ett år när Riksbanken har sänkt färdigt.

sek real tom feb 2015


Annonser

En reaktion på ”It’s all about that Dollar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s